Farmors korintkakor!

Idag har det varit en riktig ruskdag och vad passar då bättre än att baka lite småkakor?

Detta receptet kommer från min farmor. Jag vet faktiskt inte om jag har ätit dessa kakor hos någon annan än hos just henne. När jag var liten brukade hon bära upp och sätta mig på hennes köksbänk. Där kunde jag sitta i timmar och fascineras över hur hon bakade och lagade mat. Jag fick ofta hjälpa till och det bästa av allt var att få slicka det sista i bunken.

Hon har lärt mig mycket, min farmor. Det var utan tvekan hos henne som min passion för mat startade. Jag kan ringa henne än idag och fråga om råd och hon har alltid ett svar. 90 år gammal och kokkonsten sitter fortfarande i ryggmärgen.

Jag bakar inte så ofta småkakor, men jag tycker alltid att det är mysigt när jag väl sätter igång. Sen har jag ju en liten passion för kakburkar…ja, alla har vi våra egenheter…men jag älskar kakburkar. Det är ju roligt att få användning för dem någon gång.

Dessa korintkakor är väldigt enkla och riktigt smälter i munnen. På en sats blir det ca 35 stycken.

Recept:

200 g rumstempererat smör
1, 25 dl florsocker
1 dl potatismjöl
ca 4 dl vetemjöl
½ tsk bakpulver
1 dl korinter

 

 

Gör såhär:

Sätt ugnen på 170 grader. Blanda alla ingredienser. Knåda ihop degen snabbt på köksbänken. Det ska bli en smidig mördeg som inte smular sig.

Rulla små bollar av degen, de ska vara ungefär 3 cm i diameter. Lägg på en plåt med bakplåtspapper. Tryck varje boll med en gaffel så att de blir lite platta och så att det bildas ett gaffelmönster. Grädda kakorna i ca 15 minuter. De ska inte få särskilt mycket färg. Låt svalna på plåten och lägg i en fin kakburk. Glöm inte att bjuda farmor.

 

 

Berätta gärna för dina vänner om du gillar detta!

En reaktion på “Farmors korintkakor!

  1. Hej!
    Jätteglad att hitta mitt förlorade korintkakerecept!
    Någon gång på 70-talet fann jag receptet på baksidan av potatismjölpaketet.
    Har bakat det varje jul sedan dess + till kyrkkaffe.
    Och nu var det lilla urklippet från paketet borta.
    Så TUSEN TACK!

    Ulla Lundquist

Kommentera